|
Vad är PHTVL/PHPV?
PHTVL/PHPV är en ärftlig ögondefekt som innebär förändringar i
ögats lins. För drabbade hundar är det en allvarlig sjukdom, som
kan medföra vårdkrävande komplikationer med regelbundna ögonkontroller
hundens hela liv.
Tidigt i valpens fosterstadium finns det ett system av blodkärl
runt ögats lins. Normalt tillbakabildas dessa blodkärl långt före
födelsen. Men på en hund med PHTVL/PHPV har detta inte skett som
det ska, och ögats glaskropp har heller inte utvecklats normalt.
Vid den lindrigaste formen av PHTVL/PHPV finns pigmenterade prickar
på bakre linskapseln, i allvarligare fall har hunden fullt
utvecklade blodkärl på bakre linsytan och kanske en deformerad
lins. Då finns det risk för katarakt och redan små valpar kan bli
blinda tidigt.
Vad innebär
det för hunden?
PHTVL/PHPV kan graderas på en skala 1-6. De lindrigaste förändringarna
påverkar inte synen, men vid grad 6, den svåraste formen,
innebär sjukdomen en total katarakt, d v s ögat är blint.
En komplikation som också kan uppstå är blödningar inuti ögat.
De är ganska svåra att upptäcka för ägaren, men kräver
omedelbar och långvarig behandling.
Hur upptäcker
man det?
PHTVL/PHPV syns inte utanpå ögat, men det kan konstateras på en
hund från 8 veckors ålder vid undersökning hos en ögonveterinär.
Undersökningen kalls ögonlysning eller ögonspegling och är helt
smärtfri. Sjukdomen är medfödd och dyker inte upp senare på
friade hundar, arvsanlaget däremot kan ju finnas även hos en hund
som är ögonundersökt utan anmärkning.
Är det
vanligt på king charles spaniel?
På The Charlie Site redovisas de 19 fall av PHTVL/PHPV som jag
känner till. 14 av dem är födda i Sverige, 4 av dem mellan 1990
och1993 och 10 st mellan 2000 och 2005. Där finns också 1
hund född 2003 i Finland, exporterad till Norge, 1 hund född i Schwiez 2005,
exporterad till Sverige och slutligen 3 hundar födda
i Norge 2005 0ch 2007.
Härstamningen på dessa hundar
med PHTVL/PHPV kan
ses här »
I Sverige lär det dessutom finnas ytterligare ett par fall från
90-talet som inte redovisats på
sedvanligt sätt.
SKK:s veterinär gjorde 1998-99 en enkät bland landets ögonveterinärer
rörande ögonförändringar hos king charles spaniel. Av de då
inkomna svaren fann man följande:
Av de 116 ögonlysta king charles som redovisades hade 23 av
hundarna symtom som kan tillhöra sjukdomskomplexet PHTVL/PHPV. 4
uppgavs vid denna tidpunkt ha fått diagnosen PHTVL/PHPV. Av de 23
symtombärande hundarna var 3 födda på 70-talet, 6 i början av
80-talet och 13 under 90-talet.
Är det ärftligt?
Ja! En hund som har PHTVL/PHPV eller är känd anlagsbärare
ska givetvis inte gå i avel. Kullsyskon till en PHTVL/PHPV-hund bör
inte heller inte användas i avel. En hund som är ögonlyst utan
anmärkning kan dock vara anlagsbärare och nedärva defekten.
PHTVL/PHPV är en ärftlig defekt som studerats särskilt på
dobermann och staffordshire bullterrier. Frans Stades, Nederländerna,
har utrett ärftligheten av detta på dobermann. Han anser att det
är en dominant huvudgen som ligger bakom defekten, men flera andra
gener kan påverka sjukdomens expressivitet (d v s individer kan
drabbas olika mycket) och därmed symtombilden.
Vad har SKK
och rasklubben gjort?
King Charles Alliansens tidning Charlie-Posten publicerade i nr 1-2
1994 en artikel om det första kända fallet i Sverige, Ramblers
Annie. Sedan 1996 har Charlie-Posten publicerat ögonlysningsresultat
för hittills 86 hundar - både friade och med diagnoser.
På KCA:s årsmöte 2000 antogs enhälligt klubbens
avelsrekommendationer, som bl a innebär att avelshund ska vara ögonlyst
utan ärftlig ögondefekt inom ett år före parning samt att uppfödare
bör ögonlysa samtliga valpar före leverans. Anledningen till att
man också ska ögonlysa före parning är att det även förekommer
andra ärftliga ögonsjukdomar som katarakter, RD mm inom rasen.
Hund med ärftlig ögondefekt ska givetvis inte gå i avel.
Efter ansökan
från rasklubben King Charles Alliansen (KCA) beslutade SKK i
augusti 2000 om central registrering av ögonundersökningsresultat
på king charles spaniel. Anledningen till detta var just förekomsten
av PHTVL/PHPV. Som underlag hade man bl a den sammanställning
som SKK:s veterinär hade gjort. SKK rekommenderar årlig ögonspegling
före parning för king charles spaniel.
Hur är läget idag?
Avelsrekommendationerna antogs i juni 2000. Sedan dess uppfyller
inte ens hälften av de svenskfödda kullarna kraven i rasklubbens avelsrekommendationer. Glädjande är att 2004 var första året någonsin då samtliga
registrerade valpar ögonlystes! Sedan 2005 är det bara kennel
Bright Kings och kennel
Clair De Nord som inte ögonlyst sina valpar före
leverans. Se alla kullarna här »
Man har fortsatt avla på charlies som redan lämnat PHTVL/PHPV. Hel-
och kullsyskon till drabbade hundar används flitigt i avel. År 2003
hade två kullsystrar till en PHTVL/PHPV-hund var sin kull.
I Frankrike finns en från Sverige exporterad dotter till en svensk
PHTVL/PHPV-drabbad
hane. Den tiken har haft 20(!) valpar, vilka i sin tur hittills lämnat 26
avkommor, och flera av dem går också i avel.
I grannlandet fick man en kull där 2 av 4 visade sig ha PHTVL/PHPV.
Ett halvår senare gjorde man om samma kombination. Hur tänker man
då? Det blev 2 valpar av 3 med PHTVL/PHPV denna gång.
Vad bör en uppfödare göra?
Ett självklart krav på en uppfödare måste vara att den åtminstone
följer rasklubbens avelsrekommendationer. Men avel på King Charles handlar inte bara om ögon. En bra hjärtbakgrund
(långlivade hundar med friska hjärtan) är A och O!
Läs om hjärtfel hos king charles
spaniel här » »
Det borde ligga i varje uppfödares intresse att känna till var defekterna finns, försöka undvika
dem och för allt i världen inte dubbla på dem.
Vågar man köpa en king charles?
Jodå, men man bör vara noga med vad man köper.
Tur i oturen är att just PHTVL/PHPV kan en ögonveterinär upptäcka
från det valpen är 8 veckor. Som valpköpare ska man - förutom
sedvanliga papper - kräva ögonintyg på valpen före
köpet. Man ska också begära kopia på färska intyg med
hjärtstatus, ögon och knän ua (utan anmärkning) på
föräldrarna.
Ett gott råd vid alla hundköp - oavsett ras
- är att man tar reda på så mycket som möjligt om den tilltänkta
hundens släkt, både bakåt och i sidled. Uppgifter om hur gamla
tidigare generationer är eller har blivit säger en hel del. Själv
skulle jag inte köpa en hund där trovärdiga uppgifter om
bakgrunden inte finns att tillgå. Att få en frisk och väl
fungerande hund är förhoppningsvis viktigast.
|